Presentatörer och program

Abstracts och bilder efterhand som jag får in dom.

Här finns länk till en pdf med nästan alla titlarna på programmet och schema: Program i Word utan abstract. De flesta abstracten hittar du här nedanför.


Vad  tänker hon att jag gör annorlunda?

Anna Gartvall. Socionom, leg psykoterapeut och handledare

När hon kommer till mig har hon redan gått i samtal. De var till hjälp men begränsade till antalet. Hon kände sig inte klar och kom till mig på rekommendation av en vän, ovetande om inriktning på samtalen. Ganska fort konstaterar hon att våra samtal är annorlunda än de hon tidigare haft. Hör henne berätta själv om på vilket sätt de var annorlunda, vad hon tänker om det och vad det gjorde för skillnad för henne.

Jag har filmat en intervju som jag tänkte visa. Du är välkommen att vara med och samtala om vad skillnaderna hon uppfattade säger om det lösningsfokuserade samtalet och vad vi tänker om det.


Lösningsfokusgrupp för arabisktalande

Att jobba lösningsfokuserat med utrikesfödda med mycket begränsad kunskap/förståelse i svenska språket

Sonja Tiger, Jan Pettersson, Majed Aboura – Avesta


Vad är vackert (för dig)? Estetik i lösningsfokuserat arbete

Jonas Wells – Förbundschef och utbildningsledare för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Att arbeta lösningsfokuserat är för mig, och säkert för många andra, estetiskt tilltalande. Det är ekonomiskt, etiskt, energigivande och görs kort och smidigt. Samtalet mot klientens bästa utfall för mötet är ofta inspirerande och ger en rik källa för lärande. Jag har funderat ett tag över estetik och att jag märker när jag själv och andra gör saker i samtal som kan anses vackert. Kan detta vara användbart som en ingång för fortsatt lärande om ansatsen och den egna personliga utvecklingen? Kan estetik vägleda hantverket?  Ungefär så…


”På Väg”-grupp, en introduktion för nya deltagare

Samverkansteamet Kraften i Hedemora tar emot deltagare, 16-64 år,  från Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Uppdraget är att deltagarna ska komma till egen försörjning. Kraften skapar sina egna aktiviteter med särskilt uppdrag att jobba lösningsfokuserat. Vi i teamet har skapat ett eget lösningsfokuserat upplägg för grupp. Vi utgår från en tågresa som får symbolisera deltagarens resa i Kraften. Syftet med gruppen är att deltagaren ska kunna skapa sin egen handlingsplan och få lösningsfokuserade verktyg. Vi kommer att berätta om vårat tänk och eventuellt visa eller göra någon övning.

Per Westlund, Annika Björkman och Fredrik Blom – Samverkansteam Kraften Hedemora


LIP-Focus

Kerstin Måhlberg och Maud Sjöblom

LIP-Focus, klassrumscoacher är ett program för alla skolor som vill höja kvalitén på lärandet samt öka det positiva arbetsklimatet i klassen. Lip, står för Lösningsinriktad pedagogik och Focus står för, ”Feedback och coaching utvecklar skolan”. Programmet är designat för den svenska skolan och tillgodoser lärarnas behov av lättillgängliga och enkla verktyg som fordras för att lösa de vardagliga problem som ofta uppstår i klassrummet. Lip-Focus visar på metoder som fungerar direkt i samarbete med klassen. I programmet ingår fyra huvudmoment samt ”coaching” till läraren och kollegiet.

  • Lip-spaning,
  • Feedback till eleverna
  • Målarbete
  • Skalan

Alla momenten utförs av en utbildad Lip-coach i samarbete med läraren. Lip-coachen börjar med att Lip-spana i klassrummet och lägger märke till allt som fungerar, allt som eleverna säger och gör bra och ger sedan feedback till eleverna i slutet på lektionen. Efter några veckors spaning och lite underhandsprat om mål, börjar själva målarbetet. Lip-coachen formulerar tillsammans med elever och lärare mål för klassen som skrivs upp på blädderblock och hängs upp väl synligt i klassrummet. Efter någon vecka följs målen upp med hjälp av skalan och man bestämmer tillsammans nästa lilla steg. Allt arbete i klassen skall ske i nära samarbete med läraren. Lip-coachen skall också fungera som ett bollplank till läraren och kollegiet. Ett lösningsinriktat progra

  • Lyfter fram och förstärker elevernas resurser och kompeten
  • Hjälper lärare och elever att formulera gemensamma mål
  • Främjar ett bättre arbetsklimat

Vi kommer i workshopen gå igenom och visa på de olika momenten, samt ett videoklipp från en klassrumscoach i aktion.


Lösningsfokus – kort och gott

Hanna Stålarv, Verksamhetsledare/koordinator på Jobbcentrum

 

Med denna Workshop vill jag dela ett av mina bästa tips på hur jag på ett enkelt och tidseffektivt sätt coachar medarbetare att upptäcka sina bästa strategier inför ett uppdrag eller framtida projekt.

Under ett ”short court breafing” samtal på 10 minuter har personalen skapat en tydlig plan som är skräddarsydd för dem och som verkligen gör skillnad.

I denna workshop vill jag genom färdigformulerade frågor, rent praktiskt dela    hur stor skillnad några få minuter kan göra!

 


Lösningsfokuserat – Feedback informerat förändringsarbete: Hur man utvecklar sin profession och behåller passionen i arbetet!

Gun-Eva Andersson Långdahl Leg Psykolog och Spec i Klinisk och Pedagogisk Psykologi

Att utveckla sin egen profession och sin verksamhet kan vara en spännande resa. Så hur kan man genom olika steg upprätthålla energi och lärande i sitt arbete?

Genom medveten träning kan man utvecklas som arbetsgrupp och bli ett framgångsrikt team. Med hjälp av klienterna och aktivt arbete med feedback kan man få veta mer om sin egen förmåga. Vad är det som du gör i arbetet som fungerar? Vad är din specialitet? Vad mer vill/behöver du utveckla? Följ med på en resa där frågan ”Vad är det som fungerar?” leder fram till att ett team bildas och en verksamhet tar form.Gun-Eva kommer att belysa vikten av att arbeta som en lärande organisation och ge exempel på hur det kan gå till praktiskt.

 

 


Reflekterande team som ett sätt att överleva om man inte kan få (extern) lösningsfokuserad handledning

Alternerande text
Birgitta Friberg, Charlotte Andersson, Pia Ralsmark och Christina Jönsson

På Arbetsförmedlingen Lundaregionen är vi ett gäng medarbetare som anstränger oss för att jobba Lösningsfokuserat. Vi har därför under drygt 5 års tid träffats en gång per månad för att jobba med Lösningsfokuserade reflekterande team. Vi har använt oss av den variant som Harry Norman från Bristol Solutions Group i England har utvecklat. Modellen är mycket enkel och strukturerad.

Vi kommer att berätta om hur vi upplever att reflekterande team är till nytta för oss i vår vardag. Hur det bidrar till att vi orkar lite mer, ökar vår tilltro och gör att vi får upp ögonen för det som vi redan gör bra. Vi kommer också att presentera flera exempel på individer som vi tagit upp i ett reflekterande team och hur det varit till nytta för den fortsatta processen.

Vi tror att våra erfarenheter kan vara till nytta för andra som av olika skäl inte kan få tillgång till Lösningsfokuserad handledning. Det är också fullt möjligt att jobba tillsammans i reflekterande team oavsett uppdrag, funktion eller om man har olika uppdragsgivare. Vi upplever att det är ett väldigt bra sätt att stödja varandra att jobba Lösningsfokuserat.


”Sammanhangsmarkeringen” i ett första samtal i LF

Göran Jönsson Diplomerad LF Terapeut. Auktoriserad Socionom

Att möta o inleda ett första samtal verkar ju ganska okomplicerat o lätt för oss terapeuter kan tyckas. Och samtidigt vet vi av egna yrkeserfarenheter att det är mycket mera komplicerat i verkligheten.
Jag har under mina drygt 20 år som LF-terapeut lärt mej  mer och mer om hur viktigt det första mötet och kanske de allra första minuterna är och att då fokusera , höra , se på det som fungerar för att det skall bli givande samtal för klienten.

 


Hur möter vi det stigande behovet av hjälp vid psykisk och fysisk ohälsa? Får man prata om problem om man är lösningsfokuserad?

Ywonne Peterson

Det finns en övertro på att bara man har en metod innebär det att alla som jobbar med metoden förväntas lyckas med sitt förändringsarbete. Varför har vi annars fler metoder idag än vad vi kan räkna? Många studier som de flesta vet, synliggör att det är interaktionen mellan behandlare och mottagare som avgör hur nöjd man är med mötet och resultatet av detsamma. Kommer någon tillbaka/är nöjd har vi oftast gjort ”något” som gjorde nytta. På frågan: Vad hade du nytta av? svarar många i termer hur de upplevde sig förstådda och lyssnade på samt att de fick hjälp med det de kom för.

Hur hanterar du besvärliga människor? ” är en vanlig utbildning idag trots att de flesta är begripliga i ett sammanhang. Många teorier lägger patienten under ett mikroskop och där skall hen analyseras utifrån olika teorier. Motsvarande utvärdering av behandlaren är mindre vanlig. En teknik är en teknik, resten är uppdraget, kunskap inom sitt område, erfarenhet, bemötande, hantverk, tillit samt att både utövare/mottagare tror på vad man gör tillsammans. Dialogen bör avhandla något som är hanterbart, begripligt och meningsfullt för den som söker hjälp. Behandlarens antagande om klientens behov/problem står ibland i vägen för en dialog. Andra hinder kan vara revirtänkande i behandlingsgruppen. Ibland för att behandlaren vill hjälpa eller ännu värre tycka synd om någon. Whitaker menade att varje teknik är användbar så länge den framkallar entusiasm och nyfikenhet hos terapeuten. Men vad händer när både patienter och terapeuter blir mindre entusiastiska och slutligen uttråkade? När man hört ”mirakelfrågan 20 ggr? Ny metod? Ny teknik? Eller backa tillbaka till frågan: Vad vill du ha hjälp med och lyssna på svaret.

Jag tänkte prata lite om erfarenheter och tankar från närmare 25 års systemteoretiskt lösningsfokuserat förändringsarbete från sjukvård, socialtjänst, skolor samt organisationer m.m. Ett specialområde 1999–2017 är familjesamtal med överviktiga barn/ungdomar och deras föräldrar där jag föreläst nationellt/internationellt, metod utvecklat, handlett och utbildat samt skrivit artiklar och bok i ämnet.  Vad fungerar? Vad fungerar mindre bra? Tankar om samtiden? Låsta handlingspositioner? Välkommen till en dialog!


Flex Family Counselling – how to work solution-focused with at-risk and high-risk families (denna workshop är på engelska)

Pia, Mia och Jannie på Move1 Köpenhamn

Move1 has for many years worked solution-focused with at-risk and high-risk families. Move1s best hope in the work is always to secure that the child/children have a good enough childhood.

Over the years, Move1 has focused and refined how to work solution-focused with the families while at the same time making sure that child doesn’t suffer harm. All of our experience and knowledge has let us create a solution-focused education for professionals working with at-risk and high-risk families – Flex Family Counselling.

Flex Family Counselling is put into effect when the local authorities aren’t sure whether to place a child in foster care or let it stay at home with its family.

When working with at-risk and high-risk families Flex Family Counselling combines a solution-focused approach with a more hands-on approach where we provide direct guidance and instructions when needed to assure the safety, welfare and wellbeing of the children.

Flex Family Counselling focuses on identifying and strengthening the existing resources of the parents, the network and the family aiming to prevent children going into care.

During the workshop, we will talk about our experiences with Flex Family Counselling work in families where there is a great concern for the safety and wellbeing of the children. We will facilitate exercises practising solution-focused conversations with sometimes uncooperative clients and high-risk families.

In addition, we will introduce our Flex Family Counselling matrix that we as professionals use in our work.

Want to know more?  www.forandringsakademiet.nu


Shifting from either/or to both/and – or how come it’s not relevant to talk about SF 1.0, 2.0 or 3.2.

During the last two or three decades Solution Focus has been moving from Steve de Shazer’s thoughts in Clues to a simplicity model developed at BRIEF in London, and to another version added ”a cognitive touch” as in the Bruges model formulated and developed by Luc Isebaert and his team.

As I look around the world,  I see many SF practitioners has given the original ideas a personal element, deleted something and added another. Each and one of them with good ideas and intension which lead their practice in slight different directions. 

Thus I’m wondering; What components can we – if any – claim today are rooted in solution focus and are imperative, as ”need to have” and what can we drizzle the conversation as a grip, a technique as ”nice to have”?  Why isn’t it in the interest of the solution-focused approach to draw a distinction about either / or as if SF is either 1.0 or 2.0? and how can we instead do both / and in the conversation, – in our practice?

On the basis of my presentation, I would like to create a debate about these issues, and where this might take SF in future decades.

Anne-Marie Wulf: social worker, family therapist and Master in Education.


Tomas Embréus – Från kontext till process

Jag vill prata om konsten att hantera det utmanande sammanhang som barnskyddsarbetet innebär (kontexten) för såväl familjemedlemmar och socialarbetare, och hur vi får till ett samarbete där fokus är hur vi rör oss från ett “nulägen till ett önskat framtida läge” (processen). Jag vill i min presentation visa på några vanliga fenomen som uppstår i det sociala arbetet och hur vi kan hantera dessa mer framgångsrikt.

Tomas Embréus- socionom med lång erfarenhet (34 år) av socialt arbete och barnskyddsarbete-
har arbetat i 12 år med utbildning i systemiskt/narrativt/lösningsfokuserat förhållnings- och arbetssätt för socialarbetare i barnskyddsarbete, tidigare under begreppet Signs-of-Safety och efter 2016 under begreppet “Samarbete för Trygghet.
Handledare mm


Lösningsfokus och FIT (på HVB) en perfekt kombo

Gunnar Lindfeldt och Niklas Waitong (Tomten kommer inte)

Vi har bägge jobbat mer än 25 år utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv och var bägge tidiga med att komplettera det lösningsfokuserade med FIT, Feedback Informerad Terapi. Vi är bägge av ICCE certifierade FIT tränare.Vi ser stora fördelar med denna kombination för både oss själva, våra klienter och våra arbetsgivare både på HVB och i öppen vård.

Tack vare FIT förbättrar vi möjligheterna att på ett effektivt sätt jobba lösningsfokuserat.

Vi får koll på vad som fungerar, klienternas funktionsnivå och hur relationen ser ut och minskar behandlingssammanbrotten.

Vad är då FIT? 

FIT är ett förhållningssätt för att utvärdera och öka terapeutens effektivit oavsett yrke, arbetsplats och metod. FIT är uppbyggd kring Amerikanska Psykologi Föreningens, APA’s, definition för evidensbaserad praktik.  “the integration of the best available research…and monitoring of patient progress (and of changes in the patient’s circumstances – e.g. , job loss, major illness) that may suggest the need to adjust the treatment…(e.g., problems in the therapeutic relationship or in the implementation of the goals of the treatment)” (APA Task Force on Evidence-Based Practice, 2006, pp. 273, 276-277). Genom att integrera den bästa forskningen med kontinuerlig koll på patienternas mående och deras bild av den terapeutiska alliansen så kan vi justera den pågående vården för att uppnå bästa möjliga resultat.

Vad kommer vi ta upp?

  • Vi kommer att gå igenom grunderna i FIT samt visa på hur det kan kombineras med ett lösningsfokuserat förhållningssätt.
  • Vi kommer diskutera fördelar och nackdelar med att komplettera med FIT.
  • Vi kommer att kort gå igenom varför vi har valt att använda kombinationen av lösningsfokuserad tänkande, lösningsinriktad pedagogik, LiP, och FIT på HVB.

The Art of Solution-Focused Living

Rayya Ghul

 

A playful workshop to explore how solution focus can be used in everyday life.

Rayya Ghul is a solution-focused therapist and author of The Power of the Next Small Step, a solution-focused self-help book recently translated into Swedish by Jonas Wells and Catharina Berg,

 

 


Trollhättans samverk

Linda Olsson, Pernilla Alfredsson, Lejla Bosno, Pia Edhlarsson, Pia Winther

Trollhättans Samverk är en tvärprofessionell verksamhet som tillhör den centrala elevhälsan i Trollhättans Stad. Under senare år har vi mött och arbetat kring allt fler elever med problematisk skolfrånvaro. En stor utmaning som vi står inför är att hitta framgångsrika arbetssätt och metoder för att vända frånvaro till närvaro i skolan.

Vi har under året lagt märke till att de lösningsfokuserade tankarna varit till nytta och gjort en skillnad i vårt arbete med elever. I utvecklingssyfte har vi valt att gå kurser och läsa böcker kring det lösningsfokuserade arbetssättet samt ta del av föreläsningar och aktuell kunskap om problematisk skolfrånvaro. Vi vill fortsätta att utveckla vårt arbetssätt kring elever med problematisk skolfrånvaro genom att undersöka vidare hur den lösningsfokuserade modellen i kombination med våra erfarenheter och andra metoder kan användas i mötet med dessa elever, deras föräldrar och den personal de och vi möter i skolan. I workshopen vill vi dela med oss av våra erfarenheter kring vårt utvecklingsarbete, hur har vi gjort, vad tänker vi om det och vad har det gjort för skillnad i vårt arbete?


Kränkande särbehandling på Lösningsfokuska

Leg psykolog/psykoterapeut Jag har arbetat med och varit inspirerad av LF-tankegångar sedan 80-talet. Jag har arbetat inom BuP liksom inom rehabilitering av sjukskrivna. De sista 20 åren inom företagshälsovård och som konsult inriktad på arbetslivets psykologi.
Jehoshua Kaufman

Efter att under flera år ha arbetat med utredningar kring kränkande särbehandling och även skrivit en bok i ämnet vill jag i denna presentation föra in de LF-tankar jag tror mig ha utvecklat för sammanhanget:

Att utreda kränkande särbehandlingt är ett krav enligt arbetsmiljölagen som man, som ansvarig, är skyldig att följa. Däremot är det inte stadgat hur en sådan utredning ska se ut vilket ger möjlighet att föra in LF tankegångar i utredningsarbetet.

I presentationen kommer jag att göra en kort sammanfattning av vad begreppet ”kränkande särbehandling” innebär och bakgrunden till mitt arbetssätt. Utifrån  exempel kommer jag sedan att diskutera kring hur de lösningsfokuserade tankegångarna kan användas och även öppna upp för en dialog med åhörarna kring detta.


Konsten att skapa en lösningsfokuserad skola

Svenjohan Davidsson är verksamhetschef för grundskolorna i Lomma kommun. Han har arbetat som chef i kommunalverksamhet i 20 år. Har tillsammans med Gaby Wallström – Mirakelboxen startat upp lösningsfokuserade skolor och förskolor. Arbetar nu  med alla grundskolerektorer i Lomma kommun.

Vill nu berätta hur det gick och vad det gör för skillnad för barnen, medarbetarna och ledningen.

Målet är

  • att varje barns styrkors skall ses vid varje situation samt
  • att gå från brist- till resurstänkande

Samkonstruerade, klientägda arbetsanteckningar

Per Ljungman – samtalsterapeut NOVUM sedan 20 år

Sedan nästan tjugo år har jag i terapisamtalen antecknat exklusivt på whiteboardtavla. Det har inneburit mer tid med ryggen vänd mot klienten… Det har också inneburit ett större fokus på formuleringar och undersökande av innebörden i dessa. Klienten har vid introduktionen, före första samtalet, uppmanats att kontrollera efter hand om anteckningarna stämmer och rätta mig om något blir fel ”eftersom det ju bara är du som vet vad som stämmer när det gäller dig”. Jag ber dem även att ”säga ifrån om något på tavlan inte känns bra att läsa – eftersom det bara blir användbart så som jag jobbar ifall det som står känns bra; går att bygga på”. Efter samtalet tar jag en digitalbild av tavlan och skriver ut på vanligt papper till klienten. OM klienten vill boka nytt samtal så spar jag en kopia till mig själv också – som minnesanteckning tills hen väljer att avsluta terapin. Därefter förstörs mitt ex. (den som har journalplikt kan kanske antingen föra in anteckningarna oförändrade i ursprungligt eller renskrivet skick eller samråda med klient/patient/brukare etc om vad som ska stå i journal och sedan riva den professionelles kopia av samtalsanteckningarna)

I min presentation beskriver jag mer om arbetssättet med gemensamt skapade anteckningar.  Jag visar delar av inspelade samtal och kopierade whiteboard-anteckningar för att illustrera poänger och bjuder upp till diskussion om för- och nackdelar med arbetssättet samt hur det kan varieras och utvecklas. Ev. blir det någon form av ”övning” också.


Vad lite kan göra

Gunnar Törngren Handledare m.m.

 

En lättsam diskussionsföreläsning  om hur små delar från lösningsfokuserad vokabulär kan tillämpas i sammanhang som vanligen inte förknippas med LF – och dessutom förefaller vara till viss nytta.

Lite betraktelser, lite erfarenheter, lite spånskiva, lite diskussioner och kanske någon liten överraskning.

 

 

 


Den lösningsfokuserade chefen

Gaby Wallström – Mirakelboxen

Vad betyder det att vara en lösningsfokuserad ledare/chef?

Kan man vara det litegrann? Fungerar det på alla ledningsnivåer i en organisation? Vad gör det för skillnad för medarbetarna, ledningsgruppen och resultatet? Hur driver man en lösningsfokuserad verksamhetsplanering eller omorganisation? Vad gör man när medarbetare inte fungerar som man önskar?

På föreläsningen får du svar på dessa frågor samt om hantverket och konstverket att driva en roligare och mer effektiv organisation med hjälp av ett lösningsfokuserat ledarskap.



Familje-vis
Familjebehandling inom ramen
för socialtjänstens uppdrag

Aviva Suskin-Holmqvist

Det är allmänt vedertaget inom lösningsfokus att människor (och därmed familjemedlemmar) har resurser att skapa egna lösningar till problem som uppstår i deras liv.

Det finns en inbyggd skillnad mellan behandling-samtal, där familjer helt råder över sin önskade framtid d.v.s. det finns ingen annan agenda än familjens, och behandling inom ramen för socialtjänstens uppdrag, då själva uppdraget innehåller en agenda från uppdragsgivarens sida.

Med utgångspunkt från inspelade familjesamtal, hoppas jag att vi gemensamt kan fundera över och definiera hur de lösningsfokuserade antaganden (etiken) kan vidmakthållas även i detta sammanhang.